Emelie skrev en fin kommentar angående mitt förra inlägg, det om diagnoser och sånt:
Jag har faktiskt föreläst en del innan, mycket om sociala medier, kommunikation och liknande. Men varför jag dragit mig för att föreläsa om just psykisk ohälsa är för att jag… Helt enkelt är skraj för att BLI hon med DIAGNOSERNA ni vet. För en del kanske jag redan är det, men vill hålla en bra balans så det inte slår över till att alla som älskar att kategorisera varenda männska ska trycka in mig i det facket. Och typ bara det. Eller så är det mest en nojja i mitt huvud. Men det känns inte helt bekvämt. Än.
Då skriver jag hellre om ämnet. Gör radio och tv om det. Ändå nära men med en tillräcklig distans.
En gammal vän är före detta kriminell (suttit på kåken och sådär) och han har valt bort att åka runt och föreläsa om sitt gamla liv, just för att inte fastna för hårt i den rollen. Hur tänker du om det här? Hur långt är du bekväm med att prata öppet om dina… Skevheter och mindre finputsade ryggsäckar?
cissiwallins 
Jag är väldigt öppen med att prata om min psykiska ohälsa men jag är osäker på om jag skulle ställa mig på en scen och föreläsa om det. jag skulle nog klara av de flesta medier men just föreläsning…nja, just för att, som du säger, inte bli hon med diagnoserna. Även om jag säkerligen redan är detta för många jag med, men du vet…;)