Brinner av #2

Är på stan, Linus har hämtat sitt nya pass och vi irrar runt på Kungsholmen i jakt på någon slags sen lördagslunch. Det går sådär.

Jag är ju glutenintolerant (ganska nyupptäckt) och att vara glutenintolerant i Sverige är ungefär som att vara vegetarian i Polen. Det här 1,5 året med ny kosthållning har verkligen varit en… Utmaning (läs: frustration deluxe). För i ett av världens modernaste länder har gemene restaurang eller café-ägare inte hajat det här med att vi är ganska många allergiker. Närmare bestämt över miljonen som inte tål någon slags födoämne enligt Livsmedelsverket

Många vet inte ens skillnaden på gluten och laktos. Och de jobbar alltså inom käkbranschen i ett land med en arbetslöshet runt 8%. Det suckas eller ser besvärat ut när jag frågar om de möjligtvis har vetemjöl i soppan. ”Alltså, jag tror inte det…”, är ett standardsvar. Jamen vad bra, då chansar vi på det så får vi väl hoppas att jag inte får stanna hemma och hänga på toa i tre dagar då, och sabba min tarm ännu mer och på sikt riskera att till och med drabbas av cancer. TJO Å TJIM ditt jävla flarn.

Lägg till att det nästan aldrig finns något att käka. På såväl caféer och finkrogar. Jag rekommenderas ofta en sallad. Jag hatar sallad. Jag vill ha vällagad mat gjord med kärlek, inte panikartade hafsverk för att det råkat komma in en allergiker i lokalen.

Öppet meddelande till svenska krogar och fik: se på andra länder. I vartenda såväl Europeiskt land som USA där jag varit har utbudet varit en dröm jämfört med här. De bakar eget glutenfritt bröd på var och varannan sylta. De ser det betydligt mycket mer som en kul utmaning än en jobbig specialjävel-situation. Och tro mig, jag har käkat ute mycket. I många städer och länder. Tillräckligt för att se ett mönster. För det är inte bara icke-allergiker som kan vara matnördar.

Tillslut hittade vi ett ställe här på Kungsholmen. De hade en rätt jag kunde äta. Det var någon mustig korvgryta. Förvisso helt okej smakmässigt, men det är fan inte okej att som en hyfsat storstadskrog ha EN rätt för alla oss som inte käkar gluten. Tänk om man dessutom är vegetarian?

Skärpning. På riktigt. Tänk om, tänk rätt. Går en liten sylta in the middle of nowhere på Nya Zeeland runt trots (tack vare?) att de har hur mycket glutenfritt som helst så gör ni. Det finns faktiskt inga ursäkter längre. Och snart åker jag Svea rike runt och trycker upp smaklösa och vattniga sallader i nyllet på krögare och caféägare hej vilt.

Trevlig lördag. Nu ska jag hem och laga GOD glutenfri mat.

8 tankar om “Brinner av #2

  1. Precis själv upptäkt det här med glutenfri mat. Mina sjukdomar (NF2 och cancer*2) var det som fick mig att se mig om.
    Men inte ens dietisterna inom vården kan ju detta!!
    Har du koll på Karl Hultén? Han bloggar bra om detta.
    Kram Anna

  2. Pratade med en forskare om detta för någon vecka sedan och han berättade att anledningen till att vi i Sverige har så hög andel glutenintolerant om man jämför med exempelvis Italien där man äter mycket pasta och bröd är då vi tillsätter massvis med gluten i exempelvis bröd i Sverige, detta då volymen och mättkänslan av exempelvis brödet ökar. OJ detta var typ världens längsta mening men detta innebär att vi får i oss alldeles för mycket gluten = fler blir intoleranta. Jo ja detta var ju dagens mest onödiga kommentar men kan vara intressant att veta heheehe

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s